Inga roliga dagar!

Halloj!
Nu kör vi igång med skrivandet igen då tillvaron lugnat sig genom att Adam nu åter verkar vara i ok skick. Veckan har varit tuff för oss alla men speciellt för A som har varit riktigt dålig. Som vi skrev om i Måndags så spydde han ju på frukosten och sedan dess har det bara fortsatt. Det är först idag fredag som han har fått behålla lite mat utan att det kommer upp efter en kvart. Att han inte har fått behålla någon mat på fyra dygn sätter givetvis sina spår. De flesta på hotellet har reagerat över att Adam tappat i vikt under den gångna veckan (närmare 3 kilo). Situationen vart inte hållbar längre vilket medförde att C fick åka till sjukhuset med A i onsdags. Där konstaterades det snabbt att han var uttorkad och fick läggas in med dropp. C frågade sjuksköterskan på hotellet innan avfärd- hur vi ska veta vart vi skall, samt vem vi skulle träffa etc.!?
Ingen fara svarar sköterskan, jag har redan talat om för receptionen på hotellet att ni kommer om ca 10 min.. Dom har ringt taxi som är instruerad att köra till akuten på Phuket International Hospital. Där vet dom redan att ni är på väg iom att försäkringsbolaget (Gouda) och jag redan har ringt och förvarnat om er ankomst. Öhhh.....ok....then we are going right away......svarar C! Känns helt fantastiskt att få den hjälpen och servicen när man har ett rejält sjukt barn långt hemmifrån!
Någon timme senare låg A uppkopplad med droppräknare så pappa kände sig riktigt hemma direkt. = )
Kolla för övrigt ordningen på sängar och rullstolar vid ankomstplattan på sjukhuset.

(Underbart fin rosa dress!)

Under dygnet från onsdag till torsdag så fick han i sig över en liter i droppvätska och var sedan en helt annan Adam på torsdagen, dock långt ifrån bra..................
Vid ronden på torsdagsmorgonen så frågade C läkaren lite frågor men han glömde att be honom titta i örat. C gick ut till sköterskorna på femte våning och frågade om han möjligtvis fortfarande rondade, men det gjorde han inte. Men vi ringer så kommer han svarade dom. Tre minuter senare hade läkare varit på A:s rum och kollat örat. Innan vi gick hem så frågade jag sköterskorna om jag fick ta en bild på dom. De kan se ganska stela och allvarliga ut vid sin disk, men de sken upp och hoppade fram för här skulle det tas kort!

Efter att vi kommit hem så fortsatte A dessvärre att kräkas vilket vi inte hade räknat med. Han ville fortfarande absolut inte ha något att äta vilket ju kan vara förståligt när man bara får upp det hela tiden. A:s kompis Olof, han råkade ha en barnläkare och kirurg till mamma och pappa som i sin tur tyckte att det inte stämde. De trodde då att det kunde vara förstoppning och att det helt enkelt inte gick ner någon mer mat pga detta. Sagt och gjort, C drog iväg (skjutsandes på moppe)och köpte lavemang och lite McDonalds. Efter ca en timmes förhandlande med A så gick han med på att få lavemanget. Man vill ju inte sticka in pipen i rumpan på någon som är spänd som en fjäder och skriker i högan sky! Jisses vilket liv det var!
Efter bara fem minuter kom det mycket pohpoh som dom säger här i Thailand. Både löst men också hårda klumpar. Efter detta så tog det inte lång tid innan A såg hamburgaren i McD. påsen och frågade om han fick äta den. Snacka om ljuv musik i öronen på föräldrar som har försökt med ALLT i fem dagar. Han fick bara lite hamburgebröd som direkt kom upp igen, men ändå...........
Efter en god nattsömn och lite ätande då och då idag fredag så har han fått behålla det lilla han har stoppat i sig. Han har desutom varit mycket piggare idag än de senaste dagarna.
På eftermiddagen tog vi alla fyra ett gemensamt dopp vilket kändes som att vi var tillbaka på banan igen.
Edvins hundratals prickar har nu börjat avta rejält vilket fick doktorn att häva hans badförbud tillsammans med A som fick sitt öra suget på vax idag vilket givetvis föregicks av kraftiga protester! Badandet går nu lugnt tillväga genom att sitta på det grunda, inget huvud under vatten. Så nu håller vi tummarna för att det skall fortsätta att funka speciellt med A:s ätande och drickande (vilket det verkar göra).

Idag berättade Mikaela som är vice vd för hotellet att:
i onsdags kväll så hade tydligen Thailändaren (Chaoley) kommit in till henne och varit djupt bekymrad. Han hade sagt: Nu är det helt släkt på rummet hos A. Varför är inte P och E kvar här, tror du att det har hänt något på sjukhuset med A, Mikaela??? Nej det tror jag inte utan hon har säkert bara åkt in för att hon vill vara med sin familj, vilket också var helt riktigt. Snacka om att dom bryr sig!!
Chaoley var mycket glad igår när A var tillbaka på hotellet. Han ska bjuda A på efterrätt när han är helt ok.

Även kvinnan vi handlat kläder av på stranden har varit här med gåvor. Ljuger inte om vi fått 20 telefonsamtal för att fråga hur det är. Det var väl i stora drag vad som har hänt med A de sista dagarna.
När P åkte hem från sjukhuset på kvällen så hade det skett en mc-olycka en bit ifrån hotellet. Det var inte någon trevlig syn att se mc-föraren ligga där död utan hjälm. Det sista hon behövde just då, samt att taxiföraren idiotförklarade alla människor som går längs den mörka vägen vi har mellan vårt hotell och mataffär. Det finns mkt kobror där!!!! Att ha med i åtanke är att det finns nog ingen som har så´n ormfobi som P. Ett under att vi bor mitt ute i djungeln.
Annars så har det varit brandövning på hotellet idag. Kolla i de röda ringarna så ser man att dom tar det ganska allvarligt. T.o.m. brandbilar var på plats.

I kväll har många av A:s kompisar åkt hem och dom hann i allafall leka några timmar innan det var dax att skiljas åt.

Nu får Chaoley tid att lära A Thaiboxning när han är helt frisk vilket A har köpt utrustning för.
Ja det blev ju lite text denna gången också!
Gonatt från CPAE!