Los Angeles och Highway 1 till San Francisco.

12 - 19 Maj

Vi stannade bara två nätter i LA då denna stad inte var något för oss. Vi besökte de mest kända sakerna och drog oss sedan norr ut. Temperaturen föll rejält från öknen till LA på bara några timmar. San Francisco är väl inte direkt känt för att ofta vara varmare än LA heller!

Adam på Venice Beach. Denna dag syntes inga muskelknuttar till. 

Att komma till denna plats och fota sig med den berömda skylten hade nog varit i stort sett omöjligt utan GPS:en då vi snirklade oss upp för de mycket små gatorna i Beverly Hills. Väl uppe på en liten, liten återvändsgata kan man väl lugnt säga att det var kaos. Fem bilar rymdes där, det kom hela tiden fler och fler och vägen ner var ju blockerad av dom som försökte att ta sig upp. Vi var ganska glada att vi inte bodde på den gatan! Ja, ni kan ju gissa hur glada de boende var......Det fanns dock en kille som vart förståndshandikappad och som bodde i ett av husen som tog det hela med ro. Som han dirigerade och försökte vara alla till lags, och försökte ordna upp kaoset som rådde. Det var en härlig syn från en rolig, glad kille!

Walk of fame framför Graumans Chinese Theater. Här vimlade det av folk som hade klätt ut sig till både det ena och det andra.

Till Adams stora glädje så "ville dom ju bara ha en dollar" per skalle för ett kort!

Darth var givetvis där......

......ihop med sina andra kompisar.

Jonny Depp eller Jack Sparrow.

Till sist kom även en vålnad förbi och sjöng lite.

Vem hittade vi på en mur bara några meter från Walk of fame om inte Torsten Flink som tydligen försökt sig på att göra sig ett namn här i Hollywood!

Edvin var trots den sena timmen på ett strålande humör.

Av stjärnornas hus i Beverly Hills så ser man ofta inte så mycket mer än detta, eller murar. Det enda hus som inte går att dölja är nog Aaron Spellings jätte hus som borde synas från månen.

Denna port tillhör Mr Ozbourne......

......och denna port tillhör Hubert Guez som hade Michael Jacksson som hyresgäst när han tog sina sista andetag.

Stationen som mottog och ryckte ut på telefonsamtalet från Jackssons läkare.

Efter denna mini star tour så åkte vi Sunset Blvd ner till Rodeo Dr. (som visade sig att vara en mycket liten gata).

Till Christians glädje så stod det en Bugatti Veyron parkerad med en ledig plats framför. Han fick inte fickparkera där. (En Veyron kostar från 10 milj. kr och uppåt.)

En bild på Edvin som älskar Adams Hollywood hatt.

Santa Barbara ligger en bit norrut utmed highway 1 och havet. Ett första stopp för killarna att få springa av sig lite då det blivit mycket bilåkande den sista tiden. Men de verkar gilla det, för de klagar aldrig. Så fort Edvin sett bilen så rusar han mot den och hoppar upp i sin stol : )

Adam hittade efter bara några minuter en kompis att springa runt med.

Edvin var inte sur för det utan utforskade ett livräddartorn istället och lekte tittut med mamma.

Efter en stund var dom tillsammans igen och sprang upp och ner för denna ramp minst 50 ggr.

Vi åkte förbi gigantiska jordgubbsodlingar och köpte givetvis en låda.

Om dom var genmanipulerade ville försäljarna inte svara på.

Men supersöta och goda var de!

Vi övernattade i den Danska byn Solvang som var mycket mysig då den bara består av gamla korsvirkeshus. Gatorna har namn som Copenhagen St., Slottsgade, Prins Henrik St. etc.

Bagerier med Danska Winerbröd (varför det nu heter så) fanns det gott om.

Utanför norden så heter ju Winerbröd Danish.

Adam med den lilla sjöjungfrun.

Vårat hotell, mycket trivsamt och gemytligt!

Frukost mellan den Danska och Amerikanska flaggan.

En bild på Adam med sin DVD och hörlurar.

Vi passerade Hearst Castle. Det finns fyra olika guidade turer. Vill man ta alla fyra så måste man stanna här i två dagar då en dag inte räcker till, så stort är "huset".

Det fanns en utomhuspool......

.......och en inomhuspool bland mycket, mycket mer!

Några kort från Highway 1.

Big Sur.

Vi stannade andra natten i Carmel by the sea där Clintan en gång i tiden var borgmästare.

Kändes som Beverly Hills 2 fast här kunde man se alla de enorma husen då grindar och murar var mycket mindre.

Man var tvungen att betala 10 dollar för att få köra runt "The 17 mile Rd" som också innefattar Pebble Beach och dess 6 golfbanor. Att golfbanorna var i perfekt skick är väl en underdrift. Om jag inte har helt fel så har Jesper Parnevik döpt sin ena dotter till Pebble Beach.

Här gäller det att ha nerverna under kontroll.

The lonly cypress utmed 17 mile Rd.

Dagen efter skippade vi sista delen av kustvägen och tog oss lite snabbare till San Francisco via

Hwy 101.

Vägen från Solvang till Carmel tog många timmar då den var mycket krokig, men ack så fin.

San Francisco välkomnade oss som sagt med riktigt disigt och grått väder på

Onsdagskvällen (10 C).

Men resterande tid fram till Lördagen som blev avresedag till Florida var det bara sol, sol och åter sol, dock ingen värme direkt. Tror att ni därhemma i Svedala ha haft det varmare än oss för första gången under de dryga åtta månader vi varit iväg.

Men mer om Golden Gate, Lombard Street, Alcatraz och Muir Woods m.m. i nästa resebrev. Därefter lär vi vara ikapp med våra uppdateringar. Vi har nu bara softat några dagar här i Orlando efter allt bilåkande. Vi är dessutom jetlaggade igen då vi fick skjuta fram klockan med tre timmar vid landning. Vi bor nu på ett hotell med ett jättestort vattenland till pojkarnas förtjusning. Vi ska nu sätta oss och planera tiden vidare här. 

Kramar från Christian, Pernilla, Adam & Edvin