Ville, Ville - Det här blev verkligen inte som vi hade tänkt oss!

Maximal otur! Maximalt orättvist!

Imorgon var dagen då kusinerna i de fyras gäng (Adam, Edvin, Oskar och Ville) äntligen skulle återförenas efter 4 månader ifrån varandra. Nu blir dom bara tre då Ville femton minuter före ombordstigning på Landvetters flygplats bröt pekfingret då ett bord föll över honom!

Så illa att pekfingret stod 90 grader ut från normal vinkel. Ett öppet brott och mycket blod. Det blev ambulans till Östra för operation där fingret spikades, syddes och gipsades. Annika och Oskar for iväg till Helsingfors för vidare färd till Singapore och Thailand. Kan inte varit lätta beslut att fatta på mycket kort tid och mycket pengar inblandade! Tre veckors semester som man eventuellt måste vinka hej då till pga ett j-a bord!

Vi måste nu göra det bästa av rådande situation och sänder givetvis våra tankar till Ville och Bernt som fortfarande är kvar på sjukhuset.

Strongt av syrran att åka iväg med Oskar när andra barnet ser ut som han gör på väg in i ambulansen. Krya på dig Ville bus!!!

Nedan två bilder från hotellet som vi kurerat oss på efter P sjukhusvistelse (C blev magsjuk igår, dock i lindrigare form).

Adam har hittat en ny kompis här som heter Loui och är sju år.

De sista dagarna har mest gått ut på att bestämma vem som skall ha hand om barnen nästa timme. Då känns sådana personer som Thang extra värdefulla! Tagit hand om barnen, lagat kläder, köpt nödvändiga tjejsaker till P.

A och E kör runt.

Bäst att ta tillfället i akt. Mamma och pappa mår inte så bra. Vad gör man då inte för lite lugn och ro? Här får E sin första alldeles egna glass. Ögonen bara rullade. Vilken lycka : )

Runt poolen ligger det massor av stenar. Tur att vi hade två poolstenstvättare som bara väntade på att få börja jobba.

En bild som A tagit utan att vi visste om det.

Underbara solsängar i poolen!

Imorgon går färden vidare mot Railey beach där vi äntligen får krama om Annika och Oskar. Gissa om Adam längtar efter Oskar!? Men två killar kommer fattas oss!

Det blir inte alltid som man har tänkt sig.......

Då vi sista natten i Bangkok inte kunde bo kvar på Somerset pga fullbokning så beslutade C sig för att överraska övriga familjen med ett ännu finare hotell. Nämligen Lebua at State Towers. Den överraskningen blev väl inte helt lyckad kan man väl lugnt konstatera. Som ni kunde läsa igår så blev P inlagd på sjukhus. Kvar på lyxhotellet satt C med två trötta barn som inget annat ville än att gå och sova samt med ett bokat bord på Breeze Restaurant på 52:a våningen men ingen fru att ta med sig. Då ställdes man inför två alternativ! Antingen så anlitar man hotellets barnpassningsservice som får passa ungarna några timmar. Efter det gå ned och fråga någon av alla dom "vackra" damerna som promenerar omkring på stadens trottoarer och frågar om dom vill bli ens bordsdam för kvällen. Eller så avbokar man bordet, ringer sin fru på sjukhuset för att höra hur det är med henne mellan kräkningarna. Hon var dock knappt kontaktbar. Jag valde det säkrare alternativet nr 2! Efter att jag försökt prata med P, därefter Yannick som hade mer koll på läget svidade jag om till fin stassen med babywatcher i fickan. När jag försäkrat mig om att ungarna sov gott så smög jag mig ut och tog hissen upp till 52:a respektive 64:e våningen för att i alla fall ha bevittnat utsikten från Breeze och Sirocco Bar.

Några minuter senare var man tillbaka på rummet och kunde hänga av sig finkläderna då "strict dresscode" tillämpas på båda ställena.

(Adam hade tidigare sagt att jag fick åka upp och titta om jag gjorde det efter att dom hade somnat. Han skulle passa lillebror om han vaknade).

Vad annat att göra än att ladda in bilderna i datan, sända en tanke till sin inte allt för fräscha fru, gå till sängs och bara spekulera i hur romantisk kvällen kunde ha blivit. Så håll till godo ni där hemma (och Pernilla) som inte fick uppleva Breeze och Sirocco på plats!

Hotellet ser lite konstigt ut med alla sina balkonger.

Tennisbanorna nere till höger låg på 15:e våning. Här känns det som om dom ligger på marknivå.

Sirocco Bar, är mycket spektakulär då den hänger ut i luften, 200 meter upp. Baren har vunnit flera designpriser.

Breeze Restaurant

Ett symboliskt bord stod tomt. Kan det varit vårat måntro? Och varför hade dom då dukat till så många? Detta får vi aldrig veta svaret på!

Frukostrestaurangen gick milt sagt i rött!

På väg till Krabi hade den ettåriga tjejen i sättet bredvid barnmat från Sverige! Gissa om Edvin blev glad när hon inte alls ville äta den. Det är inget vi är bortskämda med här borta längre. E delade även med sig en sked till storebror!

Det här nya projektet med att Adam sköter sin egen tandborstning själv kommer vi nog att omvärdera. Skämt åsido, 4:e tanden tappad : )

Nu är vi hastigt och lustigt i AoNang (som har växt kopiöst sedan vi var här för sex årsedan) och dess mysiga klippformationer.

På återseénde!

Sicken jä..a vecka alltså!

Dåligt med bloggande det sista, vilket har sina förklaringar. Det har inte varit annat än sjukdomar och sjukhus. Vi skrev väl i ett tidigare inlägg att P och A fick bihålsinflammation, samt att P hade luftrörskatarr vilket sedemera även utvecklade sig till en lunginflammation. Detta borde väl varit nog vilket vi också sa till försäkringsbolaget, vilka vi haft en hel del att göra med. Hann väl knappt mer än att lägga på luren innan vi skulle på återbesök med A gällande hans bihålor och hosta mm. A har även fortsatt klaga över sin mage vilket vi påpekat, och läkarna har klämt och klämt men skulle inte vara ngn fara. Men slutligen tog de honom till röntgen och hela tarmen vart förstoppad. Ja jisses...... En hysterisk A som behövde massa mediciner, lavemang osv. Sedan hann det inte gå mer än ytterligare en dag innan även C behövde besöka doktorn gällande sin hosta. Dock bara luftrörskatarr!!! Därefter vart det en hel dag utan några sjukhus mm. Vi orkade ta oss ut den kvällen för att äta. Det skulle vi aldrig gjort. Tre timmar efter middagen började P känna sig konstig. Fick 40 graders hög feber vilket följdes av 16 timmars kräkande, upp till fyra ggr i timman. Helt utmattad fick P oxå diarré och fruktansvärda kramper i benen. Dagen innan tyckte C oxå att vi var värda lite mer lyx och bokade in oss på femstjärnigt hotell sista natten i Bangkok då vi inte kunde bo kvar på nuvarande hotell pga överbokning. Sagt och gjort.... C hade högflygande planer. Kan väl säga att det enda P såg från det hotellet var sängen och toaletten. Kan också säga att P hade gjort allt för att få stanna kvar i sängen. Inte så kul att slänga sig i en taxi med allt pick och pack. I efterhand borde hon åkt till sjukhus redan då. Detta skedde först efter att vår vän Yannick sett henne. Tog henne i bilen. Fick köras i rullstol när de kom till sjukhus. Kan väl tyckas att C borde förstått att hon borde åkt in men C gjorde allt för att hon bara skulle få vara ifred och höll sig borta med barnen. P har berättat för mig efteråt att hon hela tiden trodde det skulle bli bättre, att hon bara inte kunde åka taxi igen pga sitt mående. Krampandet visade sig bero på salt och vitaminbrist, framförallt magnesium. Det blev akut omhändetagande and thank you Yannick and Ley for everything. De tog sig tid att stanna hos Pernilla tills hon vart på avdelning efter diverse prover, dropp och mediciner. Dagen efter, innan Yannick skulle köra till jobbat tittade de även till Pernilla. Köpte nya underkläder mm och rapporterade hela tiden till C vad som hände. De erbjöd sig även ta hand om barnen så att C kunde vara med P hela tiden, men vi gjorde såhär. P har nu i efterhand sagt att hon hade en näradöden upplevelse. Har aldrig mått så kasst. Man kan ju försöka sätta sig in att med så gott som sönderhostade lungor och revben, att dessutom bli så jäkla dålig. Tyck nu lite synd om henne..........., för det har det varit. Hon har varit tapper. Ja och hur lyxnatten på hotellet blev det kan ni ju bara föreställa er!!!! Hur som helst, de har dunder-dunder mediciner. Pernilla kunde efter viss övertalning checka ut följande eftermiddag. Checka rätt in på flygplatsen för att ta oss till Krabi, då hotell och flygbiljetter vart bokade och betalade.  Behöver vi oxå säga att vår dyra försäkring vi tog innan vi begav oss från Sverige har betalat sig flera ggr om under dessa 4 månader?! Det är också en jädrans massa mediciner, se nedan bild, ändå har vi sållat, vet inte vad man ska tycka eller tro!!!! Det är klart att sjukhusen vill tjäna pengar på oss, samtidigt blir man otroligt väl omhändertagen och mycket piggare än vad man skulle bli hemma. Hur som helst så vet vi att ingen av oss varken har tuberkolos, salmonella eller vad det skulle kunna vara. Inte mer allvarligt än ovan nämnda!!! Nu är det strong vila som gäller. Hoppas nu efter diverse antibiotikakurer även kunna njuta av värme, sol och bad och inte se ut som fyra vandrande lik när syrran m familj kommer nästa vecka. Nog om sjukdomar, nästa inlägg får bli roligare. En månads storstadsliv har tagit på krafterna.

Pernilla gömmer sig bakom en vägg av tunga droger!

Medicinerna vi fått för att bli kurerade.

Två timmar efter att ha legat till sängs i grå sjukhuskläder så har rougeborsten piffat till Pernilla som här är klar för vidare färd till Krabi! Dock ej i passande ID kläder då C tagit fel (men personen nedan vägde upp det dessto bättre :).

Färska jordgubbar!

Något lång filmsnutt, men håll till godo så får ni även se Edvin göra Sawasdee Krap i slutet!

Tut tut!

Den gångna veckan i Bangkok

Adam och Pernilla fick börja veckan med att besöka sjukhuset.

Nu orkar vi inte snora och hosta mera. Hostan tar på krafterna, man är trött, har ont i kroppen mm. Fantastiskt sjukhus med ett otroligt fint bemötande och omhändertagande och de undersökte oss ordentligt. Vi fick bl.a. röntga lungor, bihålor, näsa och svalg. Både jag och Adam har bihålsinflammation. När de såg min vänstra sida så höjde de något på ögonbrynen, såg inte alls bra ut, men tror även mina skador från ansiktsförlamning -06 visade sig. Försökte förklara men vad de förstod vet jag inte. Det var inte så långt ifrån en lunginflammation för min del heller, så nu är det en massa piller för oss båda. Så början av veckan var jättelugn, mestadels inomhus, men lite annat har vi orkat med också, såsom........

.........en båttur på floden i Bangkok.

Båtarna gick riktigt fort. För att inte tala om av och på stigning. 20-30 sekunder max på varje brygga. Adam ville åka "racerfärja" och det fick han.

En fin kvällstur.

God mat åt vi också efteråt på bryggan.

En skrewdriver på kvällskvisten är aldrig fel.

En av dagarna följde vi med och hämtade Luen på dagis/skolan.

Adam vill nu börja i internationell skola. Inte så dumt med tanke på att han får engelskan på köpet.

Vem är det som klampar på min bro (undrar trollet Edvin)?

På Luens lekplats är det alltid många barn och nannys.

Vinki vink.

En lycklig cyklande liten kille.

Tittut, tror Edvin spenderade över en timma i detta lilla hus, med att öppna och stänga fönster.

Edvin fick leka med dom stora grabbarna på Luens rum.

Igår besökte vi tre! olika shoppingcentra. Siam Paragon, Siam Discovery Center samt MBK. Undrar hur många mil som Adams små ben knatade på?

I källaren på Siam Paragon finns Sydostasiens största akvarium. Vi skippade dock detta då vi nyligen var på Sentosa Island.

Tittut!

Inte varje dag som en isbjörn taffsar en på tuttarna!

Edvin har åkt sin första "bergochdalbana" helt själv (den gick runt pelaren).

Ännu ett hus! Förutom den timme som E redan tillbringat här hade han säkert kunnat stanna många timmar till! Öppna, stänga, öppna, det är livet...... En hel våning med bara barnsaker.

I varje leksaksaffär finns det alltid Lego eller Cogo bord där barnen kan sitta och bygga. Verkar vara populärt ganska högt upp i åldrarna.

En jätte tacosallad tillsammans med en svalkande jordgubbsdrink. Då orkar man shoppa många timmar till! (Dessvärre mestadels fönstershopping då utrymmet i väskorna är starkt begränsat).

Mumsiga tårtor.

Mycket detaljer!

Adam gillade Porsche parkeringen.

Bowling på 5:e våning.

We are all the winners!

Nä men kolla vem jag stötte på!

Äntligen fick Adam åka skridskor (på sjunde våningen). Hjälm och skydd kostade extra. Adam var den enda med hjälm av ca 20 st.

Vidare till MBK.

Skönt att slippa kaoset där nere när man åker skytrain.

Idag spelade vi tennis. Instruktör ingick i priset.

Adam fick till det redan från start.

Pausade med att agera bollkalle när....

....pappa "gav tennisinstruktören en lektion".

Instruktören bad om ursäkt varje gång han slog bollen för långt ifrån C med tanke på att han inte kan springa.

Hemlagad mat! Det vill till att passa på nu när vi har eget kök.

Pastasås

Annars är detta ett bekvämt sätt att få mat på bordet. En tjock katalog med mat från världens alla hörn. Utkörningskostnad=12 kr.

Jordgubbar till efterrätt. Det är väl inget ni längtar efter därhemma i vintermörkret?

Många blöta pussar blir det nu när Edvin har lärt sig att pussas!

Vi önskar er alla en skön helg. Själva längtar vi tills imorgon då det blir en repris av förra söndagens fantastiska brunch.